Skoldatateksträff Syd 2015

Att få åka iväg och träffa andra skoldatatek och få utbyta tankar och idéer är så mycket värt. Sitter nu och funderar över vad jag fått med mig denna första av våra två dagar i Helsingborg på Skoldatateksträff Syd 2015.

Det som lätt kan konstateras är att det finns inte två skoldatatek som arbetar lika. Här i Helsingborg är de t.ex. samlade under en verksamhet som de kallar stöd och drift. Där allt stöd till alla är samlat på ett ställe. Bland annat så tar de emot alla nyanlända och ger dem vars en iPad som de får använda som kommunikationsverktyg under sitt första halvår. Vilken bra idé!

Lena-Maria Nordstrand från Nypon och Vilja förlag berättade om lättläst. Vad skiljer börja-läsa-böcker från lättlästa böcker?

Hon berättade om TRAS som nu finns i en nyutkommen upplaga där Eva-Kristina Salameh har skrivit inledningen också här är det fokus på nyanlända. Och jag tänker att skoldatateket såklart måste innefatta även nyanlända.

Många av böckerna är omarbetade klassiker och vänder sig till särskolan, nyanlända och alla andra som kan behöva stöd i läsningen.

“Alla barn måste lära sig läsa för att utveckla ett språk för att kunna sätta ord på sina tankar och känslor. För att kunna vara en aktiv medlem i ett samhälle”.

Det krävs att man kan 50 000 ord som 16-åring. För att komma dit behöver man lära sig ett ord var 90:e minut. Vems blir då ansvaret? Det betyder med andra ord att alla runt barnet/eleven måste arbeta med läs- och skrivutveckling. "Språk i alla ämnen" som vi pratat mycket om på sista tiden blir då ännu viktigare.

Vi måste läsa böcker för att

• Förstå världen
• Förstå oss själva
• För att kunna formulera tankar och kunna agera.

Det som utmärker en lättläst bok är att den har:

• en tydlig handling
• fåtal karaktärer - för att man ska ha en chans att komma ihåg alla
• rikt och enkelt språk - ord som svårt istället för komplicerat
• begränsat omfång - mellan 2-10 A4 sidor för att kunna ge känslan av att ha läst en hel bok
• luftig layout
• illustrationer - för de ger paus i läsningen
• att man kan läsa 90-94% utan svårighet - annars blir lätt känslan att böcker är ingenting för mig.
• att texten inte har fler svåra ord än att det räcker för ena handens fingrar - man ska kunna sätta ett finger på varje svårt ord.

De har också böcker på båda svenska och engelska. Den svenska boken kan t.ex.  ge förförståelse till den engelska.

Eva-Lotte Wissman från elevhälsan i Helsingborg berättade om ett digitalt verktyg som de utvecklat för att lätt kunna se och analysera hur en hel klass utvecklas i läsning och stavning, matematik eller psykosocialt och jämföra över tid. Verktyget heter DigiLys.

Efter lunch var det diskussioner. Jag satt med i en grupp där vi diskuterade chromebooks. Chromebooks är populära bland elever, de använder gärna dem, det finns många bra tillägg, de är snabba och de är billiga.

Däremot fungerar inte alla digitala läromedel i dem eftersom de inte har Java eller Flash. Gleerups digitala läromedel ska däremot fungera.