fredag 29 maj 2015

Om motivering och meningsfullhet

Kvalificerade samtal och formativ bedömning skapar meningsfulla situationer för både pedagoger och elever. Situationer som i sin tur motiverar lärande och leder till skolutveckling. 

Motivationen menar William (2013) kommer när ens förmåga och utmaningen i uppgiften matchar varandra. Motivationen sitter inte hos eleven eller i pedagogen utan i relationen dem emellan. Då hjälper det inte att lägga problemet på antingen eleven eller pedagogen, då ligger problemet i mellanrummet i de mellanmänskliga relationerna.

Motsatsen till motivation är stress, då är förmågan och kraven i obalans med varandra. Jag möter alldeles för ofta stressade pedagoger och stressade elever som båda upplever att deras förmåga och kraven som ställs på dem är i obalans. Att då ställa mera krav på båda kan inte leda till någon skolutveckling. 

Om vi i elevhälsan också fokuserar på beteenden och sätter kraven där så bidrar inte heller vi till någon skolutveckling.  Därför måste vi i samtal reflektera över våra värderingar och vad en hälsofrämjande elevhälsa innebär.

Hur kan vi bidra till skolutveckling? Det är våra värderingar som styr våra handlingar vilket i sin tur visar sig i vårt beteende. På så sätt genomsyrar de reflekterande samtalen alla, på alla nivåer i skolan. För att kunna arbeta för skolutveckling måste vi tänka hälsofrämjande, vi måste tänka att kunskapen, möjligheterna och meningen finns i relationerna istället för att fokusera på problemen. De reflekterande samtalen ger oss möjlighet att tillsammans utmanas i vårt tänk så vi inte stannar i de generella, färdiga lösningarna där elever har problem med skolan och pedagoger har problem med elever.  Att tänka hälsofrämjande är att reflektera över om aktiviteten är tillgänglig för eleven. 

Är aktiviteten tillgänglig för eleven? 

I 10 § i skollagen står det:
...ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås

på det sätt och i den omfattning som behövs 


torsdag 28 maj 2015

Skoldatateksträff Syd 2015

Att få åka iväg och träffa andra skoldatatek och få utbyta tankar och idéer är så mycket värt. Sitter nu och funderar över vad jag fått med mig denna första av våra två dagar i Helsingborg på Skoldatateksträff Syd 2015.


Det som lätt kan konstateras är att det finns inte två skoldatatek som arbetar lika. Här i Helsingborg är de t.ex. samlade under en verksamhet som de kallar stöd och drift. Där allt stöd till alla är samlat på ett ställe. Bland annat så tar de emot alla nyanlända och ger dem vars en iPad som de får använda som kommunikationsverktyg under sitt första halvår. Vilken bra idé!


Lena-Maria Nordstrand från Nypon och Vilja förlag berättade om lättläst. Vad skiljer börja-läsa-böcker från lättlästa böcker?
Hon berättade om TRAS som nu finns i en nyutkommen upplaga där Eva-Kristina Salameh har skrivit inledningen också här är det fokus på nyanlända. Och jag tänker att skoldatateket såklart måste innefatta även nyanlända.




Många av böckerna är omarbetade klassiker och vänder sig till särskolan, nyanlända och alla andra som kan behöva stöd i läsningen.


“Alla barn måste lära sig läsa för att utveckla ett språk för att kunna sätta ord på sina tankar och känslor. För att kunna vara en aktiv medlem i ett samhälle”.


Det krävs att man kan 50 000 ord som 16-åring. För att komma dit behöver man lära sig ett ord var 90:e minut. Vems blir då ansvaret? Det betyder med andra ord att alla runt barnet/eleven måste arbeta med läs- och skrivutveckling. "Språk i alla ämnen" som vi pratat mycket om på sista tiden blir då ännu viktigare.




Vi måste läsa böcker för att
  • Förstå världen
  • Förstå oss själva
  • För att kunna formulera tankar och kunna agera.


Det som utmärker en lättläst bok är att den har:
  • en tydlig handling
  • fåtal karaktärer - för att man ska ha en chans att komma ihåg alla
  • rikt och enkelt språk - ord som svårt istället för komplicerat
  • begränsat omfång - mellan 2-10 A4 sidor för att kunna ge känslan av att ha läst en hel bok
  • luftig layout
  • illustrationer - för de ger paus i läsningen
  • att man kan läsa 90-94% utan svårighet - annars blir lätt känslan att böcker är ingenting för mig.
  • att texten inte har fler svåra ord än att det räcker för ena handens fingrar - man ska kunna sätta ett finger på varje svårt ord.

De har också böcker på båda svenska och engelska. Den svenska boken kan t.ex.  ge förförståelse till den engelska.



Eva-Lotte Wissman från elevhälsan i Helsingborg berättade om ett digitalt verktyg som de utvecklat för att lätt kunna se och analysera hur en hel klass utvecklas i läsning och stavning, matematik eller psykosocialt och jämföra över tid. Verktyget heter DigiLys.

Efter lunch var det diskussioner. Jag satt med i en grupp där vi diskuterade chromebooks. Chromebooks är populära bland elever, de använder gärna dem, det finns många bra tillägg, de är snabba och de är billiga.
Däremot fungerar inte alla digitala läromedel i dem eftersom de inte har Java eller Flash. Gleerups digitala läromedel ska däremot fungera.

onsdag 27 maj 2015

Vårens tredje och fjärde lärplatteträff för förskolan


Det är inte alltid man hinner skriva så mycket som man tänkt. Nu har vi hunnit med två iPadträffar för förskolan utan att jag skrivit någonting.

Den 29 april hade vi vårens tredje iPadträff och idag den 27 maj den fjärde.

På den tredje träffen gick vi igenom appen Puppet Pals. Den finns i två versioner, personligen gillar jag Director´s Pass bäst.

I Puppet Pals kan man göra egna teaterföreställningar antingen med de figurer som finns med i appen eller med ett foto på sig själv. Ett tips är att rita upp ett manus innan man börjar spela in.  Under inspelningen rör man på figurerna, de kan göras större och mindre och flyttas över scenen samtidigt som man pratar, allt spelas in och blir till en film. Filmen kan man sedan flytta över och redigera i iMovie t.ex. om man vill lägga på bakgrundsmusik eller text.

Puppet Pals Directors Pass
Puppet Pals 2
iMovie

Vårens fjärde och sista iPad-träff handlade om hur man kan använda projektorn och diskussioner om källkritik. Vi började med att se filmen Hur kan det se ut på förskolan? Där pedagoger berättar om hur de använt iPad och projektor för att visa bilder och filmer på väggen. Bilder och filmer som barnen kan gå in i och bli en del av. Vi provade apparna Fish Pond Fun och Fluidity som ger härliga effekter på väggen, i ett tält eller på ett tygstycke hängt från taket.
Fluidity

Man kan också ladda ner en film från YouTube. Vi provade en film med en tågresa och ett akvarium som kan inspirera till lek och fantasi.

Vi diskuterade sen om och när det är ok att filma och fotografera barn. Några har börjat blogga och funderar över vad de kan lägga för bilder där. Kan man t.ex. lägga upp bilder på barn eller på saker som barnen har gjort? 

Vad säger lagen om Kränkande fotografering?

Jag tipsade också om WebbStjärnan där man kan gå kurser i källkritik.

Vi tittade också på Värsta Bästa vänner som är en serie dockfilmer om vänskap. För att kunna se filmerna behöver man ett inlogg till SLI.se










lördag 16 maj 2015

Funderingar kring elevhälsa och handledning

Vad innebär en fungerande elevhälsa och har den något med handledning att göra?

Vad menar vi egentligen när vi pratar om elevhälsa och handledning? Vad står orden för? Så länge vi bara använder orden utan att ha reflekterat över vad de betyder för var och en så kommer vi aldrig vidare. Vi måste skapa en gemensam förståelse. Är handledning och elevhälsa något som angår alla? Är det något som kan underlätta skolsituationen för elever och pedagoger eller är det bara en belastning?

Att tillsammans reflektera över vad vi menar med olika begrepp, tänker jag leder till skolutveckling. Skolutveckling är inget som en person kan göra ensam.

Vem har ansvaret?
Vems är felet när det inte fungerar?

Hur tänker vi att en elevhälsa ska fungera? Vad har vi för olika bilder och vad är vårt syfte med att ha en elevhälsa? Innan vi vet det kan vi inte säga att vi har någon elevhälsa. Inte någon som fungerar iallafall. För vem finns elevhälsan?
Vad vill vi uppnå?

Jag tänker att det finns olika perspektiv att utgå ifrån och man måste fundera över ur vilket perspektiv man pratar för att kunna förstå varandra.

Ur vilket perspektiv arbetar vi?

Enligt skollagen (2 kap. skollagen (2010:800) §25) ska elevhälsan arbeta hälsofrämjande. I en hälsofrämjande elevhälsa skapar man ett klimat som främjar hälsa och lärande. Fokus ligger på möjligheter och kunskap. Dess motsats är en patogen elevhälsa som fokuserar på sjukdom och problem, där det oftast är eleven som har problem.

Om elevhälsan fokuserar på problem så blir det lätt något som är, något som man kan förmedla från en person till en annan. Elevhälsoteamets samtal handlar då om att analysera eleven utifrån vad man ser, det vill säga hens beteende. Eleven identifieras med sitt beteende och elevhälsoteamet riktar sin uppmärksamhet mot åtgärder som kan ta bort det oönskade beteendet. Detta perspektiv har sina rötter i det som brukar kallas det kategoriska perspektivet där problem är något i sig självt som någon professionell elevhälsa kan behandla utifrån. I det perspektivet finns det ett rätt sätt att behandla problemet. Därför kan man alltid, utifrån och på förhand veta hur resultatet kommer att bli... om man bara gör rätt. Det blir ett utifrånperspektiv med kollektiva föreställningar som blir till sanningar som inte ifrågasätts. I det här perspektivet arbetar elevhälsoteamet med problem och åtgärder.

Ett annat perspektiv är det relationella. Där blir de mellanmänskliga relationerna det viktiga och kunskap blir till i reflekterande samtal. I det perspektivet är det inte elevens beteende som är problemet utan fokus ligger på situationen som framkallar beteendet. I det perspektivet går det inte att beskriva världen utan att påverka den. Då måste elevhälsoteamet sitta tillsammans med pedagogerna och använda språket som redskap för att nå ny förståelse och konstruera mening, eftersom förutsättningarna att lyckas skapas i relationen. I det perspektivet finns det inte en lösning eller en sanning utan många tänkbara sanningar. Det är ett inifrånperspektiv där kunskap skapas och reflekteras i relationen. Förändringen kommer inifrån och man kan aldrig på förhand veta hur förändringen kommer att bli eller när.

Att skapa mening handlar om att förbinda upplevelser från omvärlden med den aktuella kulturella kontexten, för att därmed kunna förstå vad upplevelserna handlar om. Detta kan ses som kärnan i handledningssamtalet där målet är att utveckla och förändra en praktik (Gjems, 2007, s 179)

Istället för att använda ordet handledning skulle jag vilja använda begreppet Reflekterande samtal, för det är vad det handlar om. Att tillsammans reflektera över normer och värderingar för att komma fram till och arbeta mot gemensamma mål.

Det är viktigt att vi sitter tillsammans och reflekterar. Hur viktigt det är förstår man om man tänker på hur olika vi tolkar det vi ser och hör. Det är den tolkningen som bestämmer vad vi uppfattar som "sanningen". När vi möter en annan människa i ett samtal så möts också våra olika föreställningsvärldar, som vi då kan utmana genom att ifrågasätta istället för att bara stanna i sanningarna.

Det blir då också otroligt viktigt att vi verkligen pratar om hur vi ser på olika saker. För vi kan bara handlar utifrån hur vi tänker och hur vi tänker beror på våra värderingar och hur vi föreställer oss världen. Utan dessa reflekterande samtal sitter vi kvar i de färdiga sanningarna och irriterar oss på att det inte fungerar och på att människor inte gör så som vi vill, så som vi tänker är det rätta sättet.

I de reflekterande samtalen ges möjlighet att tillsammans fundera över begrepp i samtal om elever i behov av särskilt stöd.
·      Vad menar vi? Beskriver vi elevens beteende eller ser vi orsaker till beteendet och möjligheter till förändring?
·      Tolkar vi beteendet utifrån vårt eget perspektiv eller har vi förmågan att tolka utifrån elevens perspektiv?
·      Hur ser vi på diagnoser?
·      Hur tänker vi kring funktionshinder/funktionsnedsättningar? Vad är hindret och vad är nedsättningen?

Att be en blind person att läsa vad det står på tavlan känns absurt, men att be en person med en neuropsykiatriskt funktionsnedsättning att skärpa sig är egentligen precis lika absurt.

Det är lätt att göra tolkningen till problemet. Men genom att förstå att alla handlar logiskt utifrån sitt sätt att tänka blir de reflekterande samtalen verktyget för att kunna sätta sig in i och förstå andras livsvärldar.

Om man bara fokuserar på beteendet och anpassar åtgärderna efter det blir det också extra svårt för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, eftersom de då förväntas ta konsekvenserna av sitt beteende. Ett beteende som är orsakat av deras funktionshinder. En neuropsykiatriskt diagnos är en beteendediagnos.

Så hur gör vi?
Hur tänker vi?
Ur vilket perspektiv bygger vi upp en fungerande elevhälsa?
För vems skull?










onsdag 6 maj 2015

Bloggen 1 år!

Nu är det ett år sedan jag startade bloggen.

Det har blivit ganska många inlägg under året, mest från de träffar som jag har haft på Skanslyckan.

Bloggen har från början precis som Skoldatatekets hemsida varit mitt projekt för att lära mig hur man gör, därför provar jag och ändrar hela tiden. Det har också varit ett sätt för mig att samla allt på ett ställe dit jag lätt kan hänvisa. Men jag hoppas ju också att både bloggen och hemsidan ska fungera som sidor dit man går för att få tips och idéer.

Min senaste ändring är en lista med etiketter i bloggen för att man lätt ska kunna hitta mellan inläggen.

Jag samlar också på appar och filmer. De lägger jag på skoldatatekets Pinterest och YouTube.


  • Skoldatatekets Pinterest här samlar jag appar i matte, svenska, engelska och kreativa appar. Och filmer om specialpedagogik, språkstörning, IT i lärandet och kognition  



  • Skoldatatekets YouTube här samlar jag filmer om Hur man gör dvs. lathundar till olika program, digitala verktyg, skolutveckling, källkritik och elevhälsa




 



Vårens fjärde dator och iPad-träff - Matte

På vårens fjärde och sista dator och iPad-träff pratade vi matte. De appar som vi provade finns att hitta här:

Appar matematik

Nu provade vi inte alla...

De som var mest intressanta var "djungelapparna" för att träna tid, pengar, bråk och geometri. Riktigt bra appar där du kan göra olika inställningar beroende på vad du vill träna.



Mattebageriet 2
En app för att träna på uppställningar av tal i addition och subtraktion inom talområdet 0-999. Både med och utan växling.
Number Pyramid
Tränar huvudräkning addition och subtraktion. Genom att använda de siffror som redan finns i pyramiden räknar man ut vilka som fattas. Olika svårighetsgrader.

Parama Matte 2
En app med väldigt många övningar inom områdena taluppfattning, geometri, sannolikhet, statistik, samband, förändring och problemlösning. Inom matten i åk 2.

ModMath

ModMath är ett räknehäfte på iPaden, bra om man har svårt att forma siffror och ställa upp tal i ett räknehäfte av papper. 





Vi provade också Mattelek Flex som du kan hitta här:

Mattelek Flex

Så här står det om programmet på deras sida:

Mattelek Flex är ett nyframtaget datoriserat träningsprogram för elever 5-12 år  som syftar till att förbättra matematisk förmåga. Övningarna i programmet tränar centrala matematiska färdigheter, såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen och mönsterförståelse. Mattelek Flex utgår från aktuell forskning gällande hur matematiska färdigheter utvecklas och lärs in. Mattelek Flex har erhållit produktionsstöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).