Om extra anpassningar

Jag läser i skolverkets Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram om extra anpassningar.

Fokus ska vara på elevens behov.

Eleven ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

 För att kunna göra det måste man ställa sig frågan:

Är aktiviteten tillgänglig för eleven? Hur ser organisationen ut? Vilka anpassningar kan göras?

De extra anpassningarna ska göras inom den ordinarie undervisningen, står det i de Allmänna råden.

Hur kommer man fram till dessa extra anpassningar? 

Jag funderar på de frågor som Timperley ställer:

Vilka kunskaper och förmågor behöver eleven utveckla?

Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver jag som lärare utveckla för att tillgodose elevens behov?

      

Och tänker att det kanske kan vara en väg. Om man tar med sig och diskuterar dessa frågor i arbetslagen, kolleger emellan. Men också med olika experter utifrån för att få hjälp att vidga sitt perspektiv: Hur gör du? Vad ser jag? Vad tänker du om? Hur skulle det bli om man? 

Med fokus på kunskapsmålen och elevens lärande.

Det behövs tid avsatt för dessa diskussioner. För vi kan aldrig komma vidare, utan vare sig tid eller diskussioner. Utan att få möjlighet att stanna upp och reflektera över kunskaper, färdigheter och förmågor.

Och då inte bara bekräfta varandra den rådande praktiken. För det leder inte till någon utveckling.

Nej, det behövs utmaningar i diskussionerna. Någon som ställer de jobbiga frågorna, som ställer allt på sin spets som tvingar fram nya tankar, nya idéer och möjliga lösningar. 

Med fokus på kunskapsmålen och elevens lärande.

Dessa diskussioner skriver Timperley leder till fördjupade professionella kunskaper och färdigheter hos lärarna. Kunskaper och färdigheter som skulle kunna bli en hjälp i att göra dessa extra anpassningar, det vill säga göra undervisningen tillgänglig för eleven. 

Skolutveckling och inkludering

Sedan jag var på AFK Varberg i mitten av juni har jag funderat på detta med skolutveckling och inkludering. Ju mer forskning jag tar del av om skolutveckling ju mer inser jag att skolutveckling är en förutsättning för inkludering. Att prata om inkludering utan att ge lärarna förutsättningarna är dömt att misslyckas.

Att säga att vi ska inkludera och med det mena att alla elever ska vara i samma klassrum är inte inkludering. Eleverna är inte i skolan för att vara utan för att lära. Man kan heller inte fortsätta
undervisa som vanligt. Men att ändra sin undervisning är svårt, tar tid och kräver en stödjande organisation.

Jag läste en så bra definition på inkludering ”Är aktiviteten tillgänglig för eleven?”. Om man inte kan svara ja på den frågan så är inte eleven delaktig och därmed inte heller inkluderad.

Tillbaka till skolutveckling. Efter att ha läst Kommunförbundet Skånes Forskning i Korthet sammanfattningar av Timperleys och Fullans forskning så inser jag att skolutveckling verkligen är en förutsättning för inkludering. Att utveckla skolan är den förutsättning lärarna behöver för att kunna arbeta inkluderande.

Timperley skriver att lärande är cykliskt:

Fokus måste vara på elevernas lärande. När man får syn på elevernas lärande så tar man också ett större ansvar för alla elevers lärande = inkludering

All fortbildning måste ha en grund i lärarnas undervisningskontext och behov.

Efter fortbildningen måste det ges möjlighet att reflektera tillsammans med kolleger och experter över hur man kan omsätta teorierna i den egna praktiken, med fokus på elevers lärande = inkludering

För att våga prova nya idéer i klassrummet krävs en organisation som stödjer och uppmuntrar utveckling.

Fokus måste vara på elevens lärande. Man måste ställa sig frågan ”Är den här aktiviteten tillgänglig för eleven?” Då handlar det inte bara om fysisk tillgänglighet utan också om socio-kommunikativ och symbolisk tillgänglighet t.ex. förmågan att förstå metaforer, normer för samspel eller meningen i det som sägs.

Fortbildning

Reflektion

Praktik och en stödjande organisation

Fokus måste vara på elevens lärande, fortbildning, reflektion, praktik och en stödjande organisation osv.

Lärande är cykliskt och måste få ta tid.

Kornhall skriver i sin bok Alla i mål (2014) Vi har en Skolförordning som i femte kapitlet säger ”Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen”

Alltså

”… i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås”

En gång till:

”…  i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås”

InPrint

I mars kom Karin Ahrén från Hargdata och berättade om InPrint - ett fantastiskt dataprogram som kan användas inom en mängd olika områden där du vill använda bilder och bildstöd. 

• För kommunikation, som begåvningsstöd, som läs- och skrivstöd. 
• För att göra böcker och arbetsblad eller informationsblad. 
• För att använda i engelska undervisningen eller till elever/föräldrar med ett annat hemspråk.

Hon tipsade också om hur detta program används på ett sjukhus för att förbereda barn inför operationer. Se filmen här. Jag tänker på olika situationer där vi med hjälp av det här programmet kan förbereda elever på olika saker på ett motsvarande sätt. 

8 Sidor är en nyhetstidning på lättläst svenska.

Den ges ut av Centrum för lättläst 

8 Sidor har funnits i 30 år.

Tidningen hör inte till något politiskt parti
eller någon förening.

Det är journalisterna på tidningen som bestämmer vilka nyheter som är viktigast att berätta.

Centrum för Lättläst finns för att alla som har svårt att läsa, eller vill lära sig läsa svenska, ska kunna få veta samma saker som den som har lätt att läsa.

Alla kan prenumerera på 8 Sidor.

Om du startar en sida med tidningens text och en sida med den inspelade texten kan du både läsa och lyssna samtidigt. Testa länkarna här under. 

Tidningens text

Inspelningen

UtbildningsRadion

På UR finns ett antal...ganska många... inlästa och/eller dramatiserade berättelser för barn. Du kommer först till en saga av HC Andersen, skrolla ner så ser du att det finns ganska många fler. Några kräver inloggning, men det flesta går att lyssna på utan inloggning.

Teknikstöd

I ett projekt som Hjälpmedelsinstitutet genomförde 2012-2013 testades och utvärderades de arbetssätt och teknikstöd som beskrivs på denna webb-plats . Resultat och erfarenheter från försöksverksamheter visar att relativt små insatser kan öka elevens motivation och måluppfyllelse i skolan.

Elever om sina teknikstöd:

”Fördelarna är jättemånga! Jag behöver inte leta i skåpet efter lösa papper. Jag har all info med mig. Jag fotograferar av papper.”

”Klarar av att hänga med och anteckna på lektioner. Har allt samlat på ett ställe och slarvar inte bort anteckningar längre.”

”Jag har fått mycket hjälp och stöd med tips, appar, läxor. Jag har fått hjälp att skapa rutiner och scheman. Ingenting med att delta i teknikstödsprojektet har varit negativt!”

”Om jag tidigare inte förstod fick jag sitta och vänta på att få hjälp. Nu kan jag använda till exempel Prizmo eller slå upp svåra ord. Det blir enklare att läsa. Det blir inte så jobbiga situationer med lång väntan, jag klarar mig själv.”

”Jag använder kalendern och skriver in möten, läxor och så vidare. Jag har stenkoll på tiderna nu.”

”Prestationen i skolan har förbättrats och motivationen har höjts. Skolan tar inte lika mycket energi längre och därför har närvaron ökat. Det är lättare och roligare att gå till skolan, nu när man hänger med.”

Att använda kod i skolan

I april var jag på en föreläsning anordnad av AV-Media i Växjö. Jag trodde att detta med att arbeta med kod/programmering skulle vara alldeles för svårt för mig, men det visade sig bli en mycket inspirerande kväll. Föreläsaren Karin Nygårds (@grishund på Twitter) har fått mig att inse att kod är något vi borde arbeta med i skolan ...i alla ämnen...

Karin har utvecklat ämnet och kallar det Digitalkunskap

Här kan du läsa mera om att programmera med barn

Så här kan en planering se ut.

Svensk Talteknologi

Svensk TalTeknologi har lagt upp en mängd instruktionsfilmer på hur deras program fungerar.

Instruktionsfilm

Instruktionsfilm är en blogg för dig som tycker det är lättare att se en film än att läsa dig till hur man kan använda olika program som finns på nätet. Här kan du se små korta instruktionsfilmer på 5-10 minuter om program som inte heller kostar något att använda.